I del 1 och 2 av denna granskning har vi gått igenom hur SD svartmålar tidningar och skyller på att ”andra minsann också varit dumma”.
I denna del kommer vi att belysa martyrkortet som SD ofta använder sig av. Först och främst måste vi betona att vi inte stödjer hot eller våld mot någon. Med det sagt vill vi gå in på hur man använder sig av själva martyrkortet.
Under Almedalen blev Jimmy Åkesson under en utfrågning av Expressen pressad på att de är det parti med flest tomma stolar ute i kommunerna, något som man blivit kraftigt kritiserad för. Hur väljer då Åkesson att svara? Jo han väljer att trycka på att det till stor del handlar om hot. Att folk helt enkelt inte vågar stanna kvar. Det tycks dock inte riktigt stämma. I en undersökning som utförts av Expo på varför Sverigedemokrater hoppar av sina uppdrag så svarar nämligen ingen att de gjort det på grund av hot.
- har frågat 75 sverigedemokrater varför de sen valet 2010 har lämnat sina politiska uppdrag i kommun- eller landstingsfullmäktige.
- 68 uppger privata skäl, 25 på grund av tidsbrist, 22 kandiderade aldrig, nio ointresse, fyra uteslutna/avhopp, tre flytt, tre sjukdom, en ”okunExponig” och en avliden.
- 7 uppger att de är missnöjda med partiet.
- Ingen uppger att anledningen till att de hoppat av var hot eller trakasserier.
- Totalt har 136 Sverigedemokrater hoppat av sitt uppdrag i kommuner och landsting sedan valet 2010 enligt Valmyndigheten (110505). De riksdagsledamöter som blivit inröstade i kommun och landsting men tackat nej till uppdragen ingår i den summan, men inte i Expos kartläggning.
Patrik Ohlsson lyckas med bedriften att dra martyrkortet samtidigt som han säger att han inte gör det. Han skrev detta som en del av ett försvarstal om sina inlägg där han skrev att SSU skapade Breiviks:
Svensk debatt är finkänslig, i internationell jämförelse. Särskilt gäller detta politiker, och jag vill påstå särskilt politiker i SD-lägret, eftersom de blir hårdare uppmärksammade än andra partiers politiker (obs ej “martyrspel”, utan jag kan hänvisa till vad t.ex. Nyheter24 sagt i frågan). Politiskt folkvalda förväntas uppträda perfektionistiskt, på gott och ont.
Den absolut hetaste potatisen, och där vi kanske sett martyrkortet slängts mest, är debatten om SD och Breiviks likheter. Vi har här på siten tagit upp flera fall där Sverigedemokrater uttryckt sig som Breivik och använt sig av samma konspirationsteorier, vi har hittat företrädare som går steget längre och pratar om väpnad kamp och vi har outat Sverigedemokrater som vill ge Breivik politisk asyl och så vidare. Hur kan det då låta när man drar martyrkortet i denna debatt? Robert Stenkvist politisk sekreterare för SD illustrerar det på följande sätt:
Politiskt tjänar den agenda där dessa kopplingar, görs som ett sätt att tysta kritik mot t.ex. den politiskt mångkulturella visionen. Det räcker med att läsa artiklarna här på SVT-Debatt för att se detta mönster tydligt. […] Att försöka tysta den politiska debatten om t.ex. vår immigrationspolitik är djupt odemokratisk (såväl som oärligt genom stigmatisering). Svenska folket har aldrig tillåtits rösta om immigrationspolitiken eller den politiska visionen om det mångkulturella samhället.
Stenkvist gör allt för att slå ifrån sig de gemensamma beröringspunkterna mellan Breivik och SD. Istället påstår han att det är ett försök att tysta debatten om invandring med mera.
Vi påstår inte med detta att alla Sverigedemokrater vill ut och begå liknande dåd som Breivik. Däremot kvarstår faktum att det finns många likheter mellan SD:s idévärld och Breiviks. Detta vore ju ett direkt tjänstefel av Sveriges journalister att inte granska detta.
Men det kanske är för politiskt inkorrekt att påpeka?
