De som anses vara i behov av skydd ska naturligtvis få plats här…
Ämnet är ”vilka ska få komma till Sverige?”. Till en början är det ni ser ovan svaret som P4 får av SD:s riksdagsledamot Anna Hagwall. Ja, samma riksdagsledamot som tycker att kvinnor som blir misshandlade ska sluta gnälla. Det dröjer dock inte många sekunder innan hon paradoxalt ändrar sitt fina uttalande. När reportern påpekar att SD i sitt partiprogram är mer välvilliga till människor som kommer från länder som är kulturellt lika, ändras Hagwalls inställning.
Tycker ni att vilken kultur man kommer från ska vara med i bedömningen?
– Ja, det tycker jag.
Om ni tycker att alla är lika mycket värda, hur kan man då ha med kulturell bakgrund i bedömningen om man ska få stanna?
– Att man är lika mycket värda betyder inte att alla har lika mycket rätt att bo här. Vi väljer dem som vi bjuder in.
Hagwall gick från ”alla som behöver hjälp och skydd ska naturligtvis få komma hit” till ”vi väljer dem vi vill ha”. Kontrasten mellan de två uttalandena är enorma. Den symboliska skillnaden vad det gäller medmänsklighet i uttalandena är skillnaden mellan dag och natt, kärlek och hat.
Anna Hagwall tänker vara den som sträcker ut sin hand till människor i nöd för att sedan, innan hon bestämmer sig för att hjälpa människan, fråga ”vart kommer du från”?
Byt nu ut ”Anna Hagwall” mot ”Sverigedemokraterna” i meningen ovan, så har du gått till botten med partiets invandringspolitik.
Lyssna gärna på intervjun från P4:
