Så var vi där till slut: ett år till är över och innan vi siktar in oss på framtiden så blickar vi tillbaka till det som har varit. Vilket år det har varit! Knappt en lugn stund har vi fått, men vi hade inte väntat oss annat när vi bevakar Sveriges rörigaste och stormigaste riksdagsparti. Vi vet inte riktigt vilken tråd vi ska börja dra i för att reda ut vad som egentligen hänt sedan januari. Ska vi se tillbaka på järnrörsskandalens efterdyningar, det vill säga att Almqvist flyttade till Ungern och Ekeroth återfick sin plats i partiets varma sköte? Eller ska vi titta på alla uteslutningar och all misstro som riktats från partiets lokala företrädare och gräsrötter, riktat mot SD:s ledning?
Nej, vi gör det helt enkelt lite enkelt för oss och gör en enkel lista över årets SD-bedrifter 2013. För den som vill läsa allt som hänt under årets gång, finns ju arkivet snett ner till höger på sidan. Nu kör vi!
Årets märkligaste förklaring:
Det som hände var att jag simmade på badet. Hon och jag kom samtidigt in i kaklet. Jag är ju en sådan vänlig människa så jag klappade henne på bröstet. Hon hade väldigt stora bröst och det ser ju jag, så jag klappar en gång till på bröstet för att de är så stora.
/SD-politikern i Stockholm som tafsade på kvinna på badhuset.
Årets mötesteknik:
Att välja styrelse med hjälp av lottning medelst Läkerolask.
Årets gruppaktivitet:
Sverigedemokraterna beslöt att slänga ut tolv pers på en och samma gång. En av dem var Patrik Ehn, populär företrädare för Västsverige, vilket skapade en del kalabalik inom partiet.
Årets kartläggning:
Riksdagsledamoten Markus Wiechel avslöjar i en bandinspelning att han fört register över partikamrater. Mysigt? Not so much.
Årets överdrift:
Karin Henriksson skrev den 5 juni; ”DN skrev om en familj som inte ville tvinga in sina barn i givna könsroller och kallade dem ’hen’ i stället för ’hon’ och ’han’”. Jag menar att detta är att göra barnen en otjänst och att det är på gränsen till barnmisshandel!
Peter Bjellheim i SD Mölndal överdriver kanske en liten, liten smula när han jämför användandet av ”hen” med barnmisshandel.
Årets apokalyps:
Tommy Hansson, inte ofta helt rumsren, deklarerade på sin blogg att ”HBTQ-revolten förkunnar således ej endast Guds och samhällets utan själva naturens död”. Vi är skeptiska.
Årets ”Du borde ha tyglat dig”:
Mikael Rahm, ordförande i SD Östhammar, gjorde sig minst sagt impopulär bland Sveriges alla hästvänner med följande uttalande:
Idrott eller lagsport där det krävs fysiska insatser kan jag acceptera som idrott. Fotboll, innebandy m.fl. där vi pratar om fysiskt idrottsutövning inkluderas, men definitivt inte ridning.
Vi ångrade oss, det HÄR är årets märkligaste förklaring:
SD-politikern som åkte dit för att ha tafsat på en kvinna på badhuset bestämmer sig för att ändra sin historia:
Kvinnan föreföll att hålla på att drunkna. Jag försökte då att stötta upp henne i bassängen och råkade olyckligtvis komma att vidröra hennes vänstra bröst.
Årets klarspråk:
Ni vet den där nolltoleransen? Vi kan väl glömma den nu va..?
Årets rasistiska hatsajt:
Årets erkännande:
Thoralf Alfsson, riksdagsman för SD, erkänner IRM:s makt över partiet.
Årets lågvattenmärke:
SD var det enda riksdagspartiet som tyckte det skulle vara en toppenbra idé att fortsätta tvångssterilisera vissa människor. Usch, säger vi.
Årets jubileum:
Sverigedemokraterna fyllde 25 år. Vi på IRM firade med en smaskig sillamacka.
Årets bildsättning:
Årets kupp:
Studiototal får Sverigedemokrater att ställa upp på bild med en bokstav – man borde kanske frågat vilka fler bokstäver som skulle vara med.
Årets lista:
ÄNTLIGEN fick vi en lista över saker man inte får säga i Sverige!
Årets chefredaktör:
Ingrid Carlqvist publicerade artiklar som handlade om att turkar mördar tyskar för evolutionens skull. Tidningen lades senare ner. Vila i frid, Dispatch International.
Årets intervjuer:
(Vi kunde inte utse bara en intervju som årets. Se det som en nyårspresent från oss till er.)
* SD-politiker: Bara man ser en moské blir man påtvingad islam.
* SD-politiker klassas som arbetsmiljöproblem. Skämmer ut sig i nyheterna.
* SD-politiker efter tre år i fullmäktige – jag har ingen aning om vad vi sysslar med.
Årets mest misslyckade attack:
Efter IRM:s medverkan i SVT Debatt publicerade vi ett inlägg där vi bemötte Björn Söders lögner. Strax efteråt blev vi attackerade och sidan låg nere. När även Politism publicerade inlägget blev de också attackerade och snart fanns inlägget överallt på internet. Inklusive på SD-kuriren. Vi misstänker att överbelastningsattackerna, som var massiva, inte riktigt fick den effekt som var förväntad. Tihi.
Ja, nog har det varit ett år med många minnesvärda ögonblick. Nu väljer vi dock att lyfta blicken och rikta den framåt. Snart är 2014 här och det är dags för valår. För SD:s väljare måste det kännas både skoj och väldigt, väldigt osäkert. Även vi måste erkänna att rent opinionsmässigt ser det rätt bra ut för partiet. Men, och det är ett stort men, hur ska SD kunna fylla upp alla stolar och platser de nu kanske får ute i landet?
Att rösta på Sverigedemokraterna är alltid osäkert kort. För även om det faktiskt finns någon som kan ta platsen, vet man aldrig om det är en rasist som råkar få den. Eller en idiot. Eller en bonnläpp. Som Linus Bylund, stabschef, så fint uttryckte det under hösten. Det är dock främst rasister vi på IRM verkligen inte vill se i några maktpositioner. Därför kommer vi fortsätta bevaka partiet under året, för att hitta rasister, sexister, homofober och andra med människoföraktande och antidemokratiska åsikter som inte hör hemma i vare sig riksdags-, landstings-, EU- eller kommunpolitik. Och är det något både vi och SD har lärt oss, så är det detta: vi ser allt.
Till sist vill vi också säga en sak till alla våra läsare och tipsare, vår familj och våra vänner: utan er hade vi inte orkat så här länge. Ert stöd betyder allt för oss.
GOTT NYTT ÅR!
/Redaktionen
